Tjocktarms- och ändtarmscancer är vanligt och man behöver inte vara rädd för undersökningarna

Symtomen på tjocktarms- och ändtarmscancer kan komma smygande i början

Prognosen för tjocktarms- och ändtarmscancer beror på i vilken grad den spridit sig, då den konstateras. Ifall den är lokal är prognosen god och de flesta av de insjuknade lever över fem år sjudomsfria.

Symtomen för tjocktarms- och ändtarmscancer kan i början vara lömska och påminna mera om hemorrojdbesvär, berättar specialist i gastroenterologi Monika Carpelan-Holmström. Därför låter man lätt bli att besöka en läkare eller så undersöks besvären endast som symtom på hemorrojder.

Även på grund av långa köer kan det vara svårt att komma på undersökningar, vilket gör att vården i dagens läge till och med kan skjutas upp med ett halvt år.

”En förändrad tarmfunktion, så som oförklarlig förstoppning eller diarré, svart eller blodig avföring, är alarmerande symtom som måste snabbt undersökas. Det är viktigt att så snabbt som möjligt få en tid till endoskopi och få symtomen diagnostiserade”, poängterar Carpelan-Holmström.

”Tyvärr är symtomen få under ett tidigt skede av tjocktarms- och ändtarmscancer. Det är vanligt att det enda symtomet är ett lågt hemoglobin (anemi), som orsakas av järnbrist. Besvärlig värk, förstoppning eller andra symtom förekommer vanligtvis först i ett skede då cancern redan har spridit sig”, konstaterar Monika Carpelan-Holmström.

 

Man behöver inte vara rädd för skopi

Ifall tumören inte är vid analöppningen och den inte går att känna med fingret på läkarens mottagning, måste man göra en tarmtömning och en endoskopisk undersökning för att kunna göra en diagnos. I undersökningen förs endoskopet till ändan av tunntarmen via analöppningen. Även om man inte kan hitta cancertumörer, hittar man ofta bland annat godartade tumörer eller polyper. Så länge det är fråga om lokala och ytliga förändringar kan de tas bort under samma endoskopiska undersökning innan de utvecklas till cancer.

”Skopin görs inte bara för att hitta cancer utan också för att hitta förstadier till cancer”, bestyrker Carpelan-Holmström. Undersökningen kan ibland kännas otrevlig för patienten och då kan den göras under lätt nedsövning. I sådana fall får patienten medicin intravenöst under anestesiläkarens övervakning, och då är undersökningen smärtfri. Patienten kommer inte heller ihåg något av undersökningen. Nedsövningen kräver mera resurser vilket gör att man på den kommunala sidan ger den mera selektivt.

”Målsättningen är att hitta fallen av tarmcancer i tid, vilket är till allas fördel. Patienterna är mindre sjuka, prognosen är bättre och vården är mera rätlinjig vilket gör den även billigare. För samhället blir det förmånligare ju snabbare patienten kan återgå till vardagen”, säger Carpelan-Holmström.

 

Vårdresultaten har blivit betydligt bättre under de senaste 20 åren

Tjocktarms- och ändtarmscancer blir mera allmänt i Finland och i västvärlden delvis på grund av att befolkningen åldras. Endast cirka 5% av fallen är ärftliga. Risken att insjukna i tjocktarms- och ändtarmscancer ökar för patienter med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. Man kan minska risken att insjukna i tjocktarms- och ändtarmscancer med att äta mångsidig och fiberrik kost och undvika större mängder förädlat rött kött. Det är även viktigt att motionera tillräckligt och att ha vikten under kontroll.

Finland och de andra nordiska länderna hör till de ledande länderna i vården av tjocktarms- och ändtarmscancer. Vården av den är centrerad till central- och universitetssjukhus. Med det professionella samarbetet mellan vårdpersonalen åstadkommer man väldigt goda resultat. Tjocktarms- och ändtarmscancer är en allmän sjukdom som det forskas mycket i.

” På grund av det har vårdresultaten blivit betydligt bättre under de senaste 20 åren. De diagnostiska metoderna, så som magnetundersökningar, datortomografier och instrument för skopier, har utvecklats enormt, vilket gör att man redan före operationen vet en hel del om sjukdomens karaktär. Bara man har hittat cancertumören, sköts operationen och en eventuell onkologisk vård nuförtiden välplanerat och patientinriktat i team”, berättar Carpelan-Holmström.

Monika Carpelan-Holmström
Specialist i kirurgi och gastroenterologisk kirurgi