Besväras du av åderbråck? Kirurg besvarar de vanligaste frågorna
Vad är åderbråck och vad beror de på?
Åderbråck orsakas av otillräckligt blodflöde genom de ytliga venerna i benen. I venerna flödar blodet i riktning mot hjärtat. I blodkärlen finns klaffar vars uppgift är att se till att blodflödet sker endast i en riktning. Ifall venklaffarna blir lösa och spänsten i kärlväggarna minskar försvagas flödet. Klaffarna så att säga ”läcker” och blodet flyter dåligt vidare från benet.
Försvagad blodcirkulation orsakar ett tryck i blodkärlen och följden är utbuktningar i blodkärlet. Då trycket ökar sväller blodkärlet och utöver det utvidgas huvudkärlets förgreningar. Det här syns på benen som utbuktande och slingrande ytliga blodkärl och kallas för åderbråck.
Hur vanligt är det med åderbråck?
Åderbråck är väldigt vanligt bland kvinnor: t.o.m. 30% av alla kvinnor har i något skede av livet åderbråck. Därför anses det vara ett besvär typiskt för just kvinnor. Men även 20% av alla män har åderbråck.
Vilka faktorer ökar risken för åderbråck?
Ärftlighet och övervikt är de största riskfaktorerna. Åderbråck är också vanligare hos äldre personer än hos yngre. Ibland kan även graviditet öka risken, eftersom den försämrar blodcirkulationen i venerna.
Typiska symtom för åderbråck?
Med åderbråck förknippas flera olika symptom och de är inte alltid lätta att känna igen. Det vanligaste symptomet är de utbuktande, blåaktiga och svullna blodkärlen på benen. Men de är inte alltid synliga. Ofta kan dysfunktion av de ytliga venerna leda till tunna blålila ådernät som ser ut som spindelväv. Även då är det fråga om en åderbråckssjukdom.
Värk i benen, svullnad, nattliga sendrag och rastlösa ben kan tyda på åderbråck.
Långt framskriden ådeerbråck orsakar klåda, bensår och hudförändringar.
Var förekommer åderbråck?
De vanligaste ställena för åderbråck är låren, övre delarna av smalbenen och vaderna.
Kan venös insufficiens orsaka blodpropp?
Ytliga åderbråck kan ibland drabbas av en lokal blodpropp. Symptomen på en sådan blodpropp är att åderbråcket blir hårt, ömt och känsligt vid beröring, och huden över området rodnar. Detta kallas för ytlig ventrombos .
I vissa fall kan en ytlig blodpropp utvecklas till en allvarligare djup ventrombos. Djup ventrombos ger ofta upphov till smärtsam svullnad i benet, värk, värmeökning och rodnad. För att utreda misstanke om djup ventrombos är en ultraljudsundersökning utförd av en kärlkirurg en nödvändig åtgärd. I värsta fall kan en djup ventrombos hamna i lungartären, vilket kan orsaka blodpropp i lungan.
Hur undersöker man åderbråck?
På mottagningen bedömer blodkärlskirurgen med blotta ögat benens tillstånd samt undersöker benen med ultraljud. Ultraljudsundersökning är det enda sättet att påvisa venös insufficiens i nedre extremiteterna, och den är nödvändig för att kunna bestämma vårdformen.
Hur sköter man åderbråck?
Åderbråck går inte att sköta på egen hand, men man kan lätta på trycket i benen med att använda t.ex. stödstrumpor. Motion stimulerar blodcirkulationen i benen och förhindrar på så sätt åderbråck förorsakat av icke ärftliga faktorer.
Lindrig lokal inflammation kan också lindras med receptfria salvor från apoteket, men de avlägsnar inte orsaken och ger ingen bestående bot.
Behandlingen av åderbråck bestäms av storleken på åderbråcken, och vad som har konstaterats i ultraljudsundersökningen.
Ifall åderbråcken är stora och ligger djupt sköter man dem huvudsakligen med laser. I lasermetoden förs laserfibern in i det blodkärl som skall behandlas och värmeenergin från lasern förstör ådran. Större lokala åderbråck avlägsnas ibland mekaniskt i samband med laserbehandling genom att lyftas med en krok. Behandlingen tar ca 1 timme. Efter laserbehandlingen är man sjukledig 1 - 3 dygn.
Skuminjektioner lämpar sig för små och medelstora åderbråck. Injektionerna gör att det bildas ärrvävnad på den sjuka ådran och den förtvinar. Behandlingen tar ca en halv timme. Sjukledighet behövs inte efter behandlingen.
Till alla metoder hör en efterkontroll. I samband med kontrollen görs vid behov en tilläggs skumbehandling.
Efter behandlingen
Efter behandlingen får du åka hem tillsammans med en följeslagare efter en kort uppföljning.
En stödstrumpa skall användas i 1–2 dagar dygnet runt.
Efter det används stödstrumpan dagtid i ca 4–5 dagar. Hemvårdsinstruktionerna varierar beroende på vilken behandling som är gjord och dess omfattning. Efter behandlingen ger kärlkirurgen individuella instruktioner för användningen av stödstrumpan.
Måttlig motionering, så som promenad och stavpromenad rekommenderas att påbörja genast. Däremot är det skäl att undvika stående under de första dagarna då det orsakar tryck i venerna. Av samma skäl skall benet hållas upplyft under den första veckan då man sitter, och flygande bör undvikas under några veckors tid. Om du har planerat en flygresa efter behandlingen är det viktigt att diskutera detta med kärlkirurgen då tidpunkten för behandlingen bestäms.
Behandlingens resultat
Efter skuminjektionsbehandlingen stelnar de behandlade åderbråcken och huden kan utveckla lätt pigmentering. En del upplever förhärdningen smärtsam. Olika förnimmelser och pigmentförändringar är en del av läkningsprocessen och kommer att förbättras med tiden.
Det tar minst 3 månader att utvärdera det slutliga behandlingsresultatet av skuminjektionsbehandlingen. Om de behandlade åderbråcken har varit stora eller personens hud är känslig för färgförändringar kan det ta 12 månader för förändringarna att läka. För att förhindra att pigmentförändringar fördjupas är det viktigt att skydda det behandlade området mot solen noggrant under återhämtningsfasen med en skyddsfaktor på 50.
I laserbehandlingen krymper den behandlade venen och försvinner gradvis. Efter laserbehandlingen förekommer det blåmärken i det behandlade området i cirka 2-3 veckor. Det uppstår inga sår på huden av behandlingen, endast några små injektionsställen. Spåren av behandlingen försvinner gradvis från benen inom några veckor.
Vad händer ifall man inte sköter åderbråcken?
Ifall blodet i venerna inte flödar normalt och detta har pågått länge leder det till försvagad blodcirkulation i benet och syrebrist i huden. I svåraste fallen kan det leda till bensår. Genom att behandla åderbråck får man bort en del av den dåligt fungerande ytliga blodcirkulationen. Det här medför i sin helhet en förbättrad cirkulation i benen.
Specialist i artikeln
Bli av med åderbråck utan att köa!
Boka nu tid till en kärlkirurg för en förundersökning av åderbråck:
- Förundersökningen inkluderar ett mottagningsbesök hos kärlkirurg samt en ultraljudsundersökning.
- Du får vård av erfarna kirurger och du får snabbt en tid.
- Vi använder moderna och smidiga metoder, såsom laserbehandling och skumbehandling.
*Kanta- och poliklinikavgift tillkommer i priset.
