Gastroenterologi

Tjocktarms- och ändtarmscancer är vanligt och man behöver inte vara rädd för undersökningarna Granskad 30.09.2026

Tjock- och ändtarmscancer är en vanlig cancerform. Varje år diagnostiseras omkring 3 000 nya fall i Finland. Hos kvinnor är det den näst vanligaste cancerformen efter bröstcancer och hos män den tredje vanligaste efter prostatacancer och lungcancer. Eira sjukhus specialist i gastroenterologisk kirurgi Monika Carpelan-Holmström berättar när det är bra att söka sig till undersökningar vid diffusa magbesvär

Symtomen på tjock- och ändtarmscancer kan komma smygande

Prognosen för tjock- och ändtarmscancer beror på hur långt sjukdomen har hunnit sprida sig när den konstateras. Om cancern är lokal är prognosen god, och de flesta som insjuknar lever sjukdomsfria i mer än fem år.

Symtomen på tjock- och ändtarmscancer kan i början vara diffusa och påminna om besvär från hemorrojder, berättar specialist i gastroenterologisk kirurgi Monika Carpelan-Holmström. Därför händer det lätt att man skjuter upp ett läkarbesök eller att besvären enbart undersöks som hemorrojdbesvär.

Även långa köer till undersökningar kan fördröja diagnostiken, och i dagens läge kan vården i vissa fall skjutas upp med upp till ett halvt år.

”Förändrade avföringsvanor, såsom oförklarlig förstoppning eller diarré, samt svart eller blodig avföring är symtom som bör undersökas snabbt. Det är viktigt att så snart som möjligt få en tid för endoskopi så att orsaken till symtomen kan utredas”, betonar Carpelan-Holmström.

”Tyvärr ger tjock- och ändtarmscancer ofta få symtom i ett tidigt skede. Ibland är det enda tecknet ett lågt hemoglobinvärde, det vill säga anemi, som orsakas av järnbrist. Svår smärta, tarmvred eller allmänna symtom förekommer vanligtvis först i ett skede då cancern redan har spridit sig”, konstaterar Monika Carpelan-Holmström.

Man behöver inte vara rädd för koloskopi

Om tumören inte sitter vid analöppningen och inte kan kännas vid en undersökning på läkarmottagningen behövs en tarmtömning och en endoskopisk undersökning för att ställa diagnos. Vid undersökningen förs ett endoskop via analöppningen genom hela tjocktarmen ända till tunntarmens slut. Även om man inte hittar någon cancertumör upptäcks ofta exempelvis godartade förändringar eller polyper. Så länge det är fråga om lokala och ytliga förändringar kan de ofta avlägsnas i samband med samma endoskopiska undersökning innan de hinner utvecklas till cancer.

”Koloskopi görs inte bara för att hitta cancer utan också för att upptäcka förstadier till cancer”, betonar Carpelan-Holmström. Undersökningen kan ibland kännas obehaglig. Vid behov kan den göras under lätt narkos, dvs sedering. Då ges patienten läkemedel intravenöst under övervakning, vilket gör undersökningen betydligt behagligare. Patienten minns vanligtvis lite eller inget av själva undersökningen. Sedering kräver mer resurser och används därför mer selektivt inom den offentliga vården.

”Målet är att upptäcka tarmcancer i ett tidigt skede, vilket är till fördel för alla. Patienterna är mindre sjuka, prognosen är bättre och vården blir mer okomplicerad och därmed också billigare. För samhället är det också en fördel att patienten så snabbt som möjligt kan återgå till vardagen”, säger Carpelan-Holmström.

Vårdresultaten har förbättrats betydligt under de senaste 20 åren

Tjock- och ändtarmscancer blir allt vanligare i Finland och övriga västvärlden, delvis på grund av att befolkningen åldras. Endast cirka 5 procent av fallen är ärftliga. Risken att insjukna i tjock- och ändtarmscancer är förhöjd hos personer med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar.

Risken för tjock- och ändtarmscancer kan minskas genom en mångsidig och fiberrik kost och genom att undvika stora mängder processat och rött kött. Det är också viktigt att motionera regelbundet och hålla vikten på en hälsosam nivå.

Finland och de övriga nordiska länderna hör till de ledande länderna inom vården av tjock- och ändtarmscancer. Vården är koncentrerad till central- och universitetssjukhus. Genom multiprofessionellt samarbete inom vårdteamet kan mycket goda vårdresultat uppnås.

Tjock- och ändtarmscancer är en vanlig sjukdom som det bedrivs mycket forskning kring.

”Därför har vårdresultaten förbättrats betydligt under de senaste 20 åren. De diagnostiska metoderna, såsom magnetkameraundersökningar, datortomografi och endoskopisk utrustning, har utvecklats enormt. Det innebär att man redan före operationen vet mycket om sjukdomens karaktär. När cancertumören väl har upptäckts planeras operationen och eventuella andra cancerbehandlingar numera individuellt och i ett multiprofessionellt team”, berättar Carpelan-Holmström.

Specialist i artikeln

Carpelan-Holmström Monika

Specialist i kirurgi och gastroenterologisk kirurgi

Boka tid

Gå till specialistens sida

Intervju med specialist

De flesta mag- och tarmbesvär är ofarliga, men det är bra att undersöka dem i tid.

Många vanliga mag- och tarmbesvär har en funktionell eller annan bakomliggande orsak som kan behandlas med moderna metoder. Det är ändå viktigt att utreda symtomen och ta reda på vad de beror på.

Boka tid hos en specialistläkare om du har nya symtom från magen eller tarmen. Vid mottagningsbesöket kan man i många fall utesluta en allvarlig sjukdom och därmed minska onödig oro.