Psykiatri

En psykiater är en specialiserad läkare, som förutom medicine licentiatexamen har en tilläggsutbildning inom psykiatri. I psykiatrin ingår olika specialområden så som barn-, ungdoms-, vuxen- och rättspsykiatri samt specialkunskaper inom bl.a. missbruks- och geriatrisk psykiatri. Psykiatrikerna på Eira sköter såväl vuxna som barn och ungdomar. Man kan boka en tid direkt utan remiss via vår nätbokning.

En specialist i psykiatri vårdar allvarliga psykiska störningar och sjukdomar. Psykiatern gör en diagnostisk bedömning, bedömer behovet av behandling samt gör en behandlingsrekommendation. Den rekommenderade behandlingen kan vara t.ex. psykoterapi eller medicinering.

Vanliga psykiska störningar hos vuxna

• depression
• rädsla för sociala tillfällen
• allmän ångest
• panikstörningar
• rädsla för allmänna platser
• ätstörningar
• tvångsbeteenden
• bipolär sjukdom
• olika beroenden (addiktioner)
• psykos
• personlighetsstörningar

Vanliga symtom hos barn och unga

Det är skäl att överväga professionell hjälp då ett vanligtvis balanserat och livligt barn förändras ”till sin motsats”:

• vill inte leka allena eller tillsammans med någon
• inte kan sova som tidigare
• inte längre vill gå till skolan eller vara ifån sin förälder/föräldrar
• klagar på olika besvär eller ver
• får utbrott av minsta lilla orsak
• fortlöpande är ledsen och inte orkar inspireras av något

Det är skäl att reagera då en tonåring

• som tidigare varit positivt inställd till livet slutar träffa kompisar
• inte bryr sig om sitt yttre utseende
• fortlöpande är irriterad och trött
• börjar klara sig sämre i skolan eller får sämre vitsord än tidigare
• försöker undvika gemensamma måltider
• ser klart magrare ut eller upprepade gånger riskerar sin säkerhet

Utvecklings- och traumatiska kriser

Utvecklingskriser, som pubertet, föräldraskap och pensionering är skeden som hör till livet. En kris kan även orsakas av en skilsmässa, ett förlorat jobb, en allvarlig sjukdom eller en anhörigs bortgång. Med hjälp av vården får patienten stöd i att bemöta och behandla krisen samt hitta metoder för livshantering.

Symtomen på en kris kan vara t.ex. att man har svårt att klara av vardagliga sysslor, man är överaktiv och koncentrerar sig på irrelevanta saker. Symtom kan också inkludera kaotiska tankar, inskränkt tänkande och varseblivning, starka känslor och/eller blockeringar. Ilska, anklagelser, ångest, hjälplöshet, skuldkänslor, skam, känslighet för gråt, sårbarhet, somatiska reaktioner och olika smärtor hör också till symtomen för en kris. Typiskt är också dålig aptit, överätande, sömnsvårigheter, alkohol- eller drogmissbruk eller till och med självmordstankar och självmordsförsök.

Orsaken till en traumatisk kris är ofta en plötslig, oväntad och ovanligt stark händelse, såsom en bilolycka, en anhörigs plötsliga död, en våldsam situation, en brand, en sjukdom eller en plötslig förlust av ett jobb.

En person som befinner sig i en traumatisk kris klarar inte av livshanteringen och livsvärderingarna förändras. Krishanteringen påverkas av patientens relation till händelsen, tidigare livserfarenheter, psykiska och fysiska resurser samt socialt stöd.

De olika stadierna i en traumatisk kris är:

1. Chock
2. Reaktion
3. Bearbetning
4. Omorientering

Ätstörningar

Till ätstörningar räknas anorexi, som börjar i tonåren eller i vuxen ålder, bulimi samt en kombination av dessa två (ospecificerade ätstörningar), varav den viktigaste är hetsätningsstörning i episoder.

Olika former av ätstörningar är ett problem speciellt hos flickor och kvinnor, men även pojkar och män kan drabbas av dem. Ätstörningar är komplicerade att behandla, eftersom de ofta är förknippade med andra problem eller psykiska sjukdomar. Dessutom är de ofta långvariga och varierande. En form av ätstörning kan ändra i uttryck till någon annan form. Symtomen kopplas ofta ihop med depression och ångest.

På Eira sjukhus får patienter med ätstörningar stöd av näringsterapeuter, som ger råd och vägledning till rätt ätbeteende. En individuell plan görs för varje patient för att korrigera problem som är relaterade till ätande. Det är viktigt att lyfta fram det nödvändiga: hur ett mångsidigt och tillräckligt matintag hjälper till tillfrisknandet – hur mycket t.ex. fett, protein eller kolhydrater kroppen behöver för att man ska må bättre. Det behövs träning för att kunna förändra ett svart-vitt ätbeteende. Det bästa resultatet uppnås om patienten träffar näringsterapeuten några gånger.