Lungsjukdomar

Sjukdomen kan vara akut eller långvarig, och den största risken för en kronisk variant är rökning. Kronisk luftrörskatarr (bronkitis) är en sjukdom i vilken skadorna i lungvägarna, eller bronkerna är permanenta. Periodvis förekommande slemmigare hosta som ofta hänger ihop med virus, räknas som försämringsskeden för kronisk luftrörskatarr. Orsaken till luftrörskatarr är oftast virus, men kronisk luftrörskatarr sköts trots det ofta med antibiotika, speciellt om feber ingår bland symtomen. Luftrörskatarr kan övergå i lunginflammation.

Typiska drag för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt utvecklande, huvudsakligen obotlig luftvägsobstruktion och ett förlångsammat utandningsflöde. Sjukdomen består av tre delfaktorer: kronisk luftrörskatarr, luftvägsobstruktion och emfysem. Emfysem kännetecknas av att de fina små lungblåsorna utvidgas men blir färre till antalet och skapar mindre yta för syreöverföring till blodet och därmed en känsla av att det är svårt att få luft. Sammanhängande sjukdomar så som kardiovaskulära sjukdomar, metabolt syndrom, osteoporos, depression och lungcancer är vanligare hos KOL-patienter än hos personer i motsvarande ålder.

Typiska symtom för kronisk obstruktiv lungsjukdom
• andnöd
• hosta
• utsöndring av slem från luftvägarna

I början lägger patienten nödvändigtvis inte märke till sina symtom men med tiden blir symtomen starkare, speciellt om patienten röker. Ju mer utsatt för tobaksrök man är, desto större är risken att insjukna in kronisk obstruktiv lungsjukdom. Att sluta röka och börja motionera hör till centrala delar av vården.
I vården av kronisk obstruktiv lungsjukdom strävar man efter att lindra symtom och förbättra livskvaliteten samt att dämpa sjukdomens framfart och förebygga försämringsstadium. Medicineringen av kronisk obstruktiv lungsjukdom är individuell och beror på bl.a. mängden symtom och risken för inträffande av försämringsstadier. Syftet med medicineringen är att minska patientens symtom och förebygga försämringsstadium. Den individuella sjukdomsbilden och medicineringen av den bedöms på nytt på varje uppföljningsbesök.

I sömnapné förekommer återkommande andningspauser som räcker minst 10 sekunder (apné) eller dämpning av andningen (hypopnea), som beror på övre luftvägsobstruktion under sömn. Om apnén leder till sömnstörningar, trötthet om dagen eller andra symtom talar man om obstruktiv sömnapnésyndrom.

Typiska symtom för sömnapné är:
•    trötthet om dagen
•    pauser i andning, apné
•    att vakna med en känsla om att kvävas
•    torr mun
•    nattsvettning
•    urineringsbehov nattetid
•    huvudverk om morgnarna
•    sömnlöshet
•    snarkning

Riskfaktorer för sömnapné är bl.a. fetma, strukturella anatomiska avvikelser i ansiktet och övre luftvägar, nästäppa och underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos). Mediciner som påverkar det centrala nervsystemet, alkohol och rökning ökar risken för sömnapné.

Sömnapné sköts med livsstilsförändringar, CPAP-mask, sömnapnéskena och i sista hand med kirurgi (t.ex. operation av övre luftvägarna, käkkirurgi eller fetmakirurgi (som närmast lättar symtom).

Astma är en långvarig lungsjukdom, i vilken strupvägarnas slemhinnor är i inflammationstillstånd och luftrören dras samman. En stark och långvarig astmainflammation kan orsaka skador i slemhinnorna.

Vanliga symtom för astma:
•    hosta och slembildning förorsakat av infektion i slemhinnorna
•    väsande andning och andnöd pga. sammandragning av bronkerna (bronkokonstriktion)

Symtom förekommer ofta vid ansträngning och lätt också om kväll och morgon. Astmasymtom får ofta sin början från en virusinfektion i luftvägarna, av fysisk ansträngning, kall andningsluft eller i samband med exponering av allergener. Oftast är det frågan om en kombination av flera orsaker, t.ex. infektion, fysisk ansträngning och stress. Till astma hör nästan alltid någon form av långvarig snuva och ibland polyper i näshålan.

I vården av astma eftersträvar man symtomfrihet, en normal funktion av lungan och att förebygga försämringsutveckling.

Lungcancer är för män den nästvanligaste och för kvinnor den fjärde vanligaste cancerformen in Finland. Den överlägset viktigaste riskfaktorn för lungcancer är rökning, som orsakar ca 80-90 % av alla fall. En fjärde del av fallen diagnostiseras hos symtomfria patienter och symtomen är allt som oftast sent förekommande symtom som tyder på att sjukdomen är utspridd (disseminerad).

Vid diagnos är de vanligaste symtomen:
•    hosta
•    andnöd
•    smärta i bröstet
•    viktminskning
•    blodblandad hosta
•    upprepad lunginflammation