Metabola syndromet
Felaktiga kostvanor, för lite motion och stress kan orsaka betydande viktuppgång och bukfetma. En stor mage medför i sin tur ökad risk att insjukna såväl i vuxendiabetes som i hjärt- och kärlsjukdomar. Bukfetma beror på visceralt fett som samlas bland annat kring levern och hjärtat och orsakar insulinresistens.
Insulinresistens
Metabolt syndrom kan vara symptomlöst i flera år. Insulinresistensen höjer inte bara blodsockernivån utan även blodtrycket, samt aktiverar blodets levringsförmåga och förändrar blodfetternas sammansättning. Dessa förändringar ökar risken för speciellt arteriella sjukdomar, funktionsstörningar i njurarna, blodpropp och giktanfall. Metabolt syndrom förknippas också ofta med depression och minnesstörningar.
Diagnostisering
Var och en kan själv mäta sitt midjemått. För män går gränsen vid 102 cm och för kvinnor vid 88 cm. Utöver utredningen om de närmaste släktingarnas sjukhistoria görs en klinisk undersökning samt en intervju som kartlägger bland annat blodcirkulationsorganens funktionsförmåga samt behovet av eventuella fysiska och psykiska prestandatester samt möjligheten till sömnapné. Därtill görs kompletterande laboratorieundersökningar.
vård
En lyckad behandling förutsätter ett nära samarbete mellan läkare och patient. Syndromets medicinfria vård går ut på att minska energimängden från kosten till patientens verkliga behovsnivå. Kostrekommendationerna bör basera sig på medicinskt hållbara undersökningsbevis. Att motionera mera är väsentligt för att vården ska lyckas. Läkemedelsbehandlingen är individuell och baserar sig på en balanserad vård av olika delområden i patientens störda ämnesomsättning. Under uppföljningsbesök bedömer vi hur behandlingen lyckats och hur kroppen fungerar med tanke på optimal livskvalitet och livslängd. Största delen av patienterna kan minska sin medicinering, eller sluta helt och hållet utan ökad risk för vaskulära komplikationer i situationer där patienten har insett betydelsen av livsstilsförändringen.
