Dykarintyg

Det kliniska arbetet har varit central under hela min karriär. Jag har alltid trivts med att möta patienten. Jag började min forskningsbana redan under studietiden. Jag erbjöds forskningsprojekt rörande blyets och kolsvavlans hälsoeffekter. Min doktorsavhandling kom att handla om blyets hälsoeffekter.  Genom dessa kom jag att arbeta vid Världshälsoorganisationen (WHO) i tre år just med kemikaliesäkerhet. Arbetsspråket var engelska, men jag lyckades inhämta så pass mycken franska att man inte helt lätt säljer mig på det språket heller. Franskan har genom åren kvarstått som en bestående utmaning. 

När jag hade specialiserat mig i lungsjukdomar ändrades miin forskningsinriktning. Jag blev lungöverläkare på Arbetshälsoinstitutet. Där kunde jag på ett utomordentligt sätt kombinera kliniskt arbete med forskning och undervisning.   Samarbetet med de nordiska kollegerna var alltid intensivt och givande. Därigenom rör största delen av mina vetenskapliga publikationer, av vilka det blivit långt fler än hundra, astma, allergi och  yrkes-relaterade sjukdomar som asbestförorsakade sjukdomar, stendammslunga, alevoliter och  sjukdomar förorsakade av fuktskademikrober.

Jag har alltid tyckt om att undervisa. Speciellt mycket  har jag tyckt om att handleda doktorsavhandlingar. Också undervisningen av medicinestuderande i egenskap av docent vid HUS Lungklinik var givande. Skrivandet av undervisningslitteratur har utgjort en kontinuerlig och viktig del av mitta arbete. Bokkapitlen och översikterna har också de blivit långt över hundra.  

Mina erfarenheter av kemikalierisk-evalueringar i kombination med erfarenheten av lungmedicin och allergi gjorde att jag blev utsedd till Finlands representant  i en EU expertgrupp benämnd EU SCOEL ((EU Scientific Committee on Occupational Exposure Limits). Jag accepterade utnämning något motvilligt. Jag var expertgruppens enda kliniker.  Jag kunde emmellertid överraskande konstatera att jag genom grupparbetet hade möjlighet att påverka arbetsomgivningens säkerhet på ett sätt som jag inte kunnat ens drömma om. De av gruppen godkända rekommendationerna uppenbarar sig som bindande direktiv. Uppdraget förde mig till Luxemburg 48 gånger under 12 år.

Det kliniska arbetet har varit central under hela min karriär. Jag har alltid trivts med att möta patienten. Jag började min forskningsbana redan under studietiden. Jag erbjöds forskningsprojekt rörande blyets och kolsvavlans hälsoeffekter. Min doktorsavhandling kom att handla om blyets hälsoeffekter.  Genom dessa kom jag att arbeta vid Världshälsoorganisationen (WHO) i tre år just med kemikaliesäkerhet. Arbetsspråket var engelska, men jag lyckades inhämta så pass mycken franska att man inte helt lätt säljer mig på det språket heller. Franskan har genom åren kvarstått som en bestående utmaning. 

När jag hade specialiserat mig i lungsjukdomar ändrades miin forskningsinriktning. Jag blev lungöverläkare på Arbetshälsoinstitutet. Där kunde jag på ett utomordentligt sätt kombinera kliniskt arbete med forskning och undervisning.   Samarbetet med de nordiska kollegerna var alltid intensivt och givande. Därigenom rör största delen av mina vetenskapliga publikationer, av vilka det blivit långt fler än hundra, astma, allergi och  yrkes-relaterade sjukdomar som asbestförorsakade sjukdomar, stendammslunga, alevoliter och  sjukdomar förorsakade av fuktskademikrober.

Jag har alltid tyckt om att undervisa. Speciellt mycket  har jag tyckt om att handleda doktorsavhandlingar. Också undervisningen av medicinestuderande i egenskap av docent vid HUS Lungklinik var givande. Skrivandet av undervisningslitteratur har utgjort en kontinuerlig och viktig del av mitta arbete. Bokkapitlen och översikterna har också de blivit långt över hundra.  

Mina erfarenheter av kemikalierisk-evalueringar i kombination med erfarenheten av lungmedicin och allergi gjorde att jag blev utsedd till Finlands representant  i en EU expertgrupp benämnd EU SCOEL ((EU Scientific Committee on Occupational Exposure Limits). Jag accepterade utnämning något motvilligt. Jag var expertgruppens enda kliniker.  Jag kunde emmellertid överraskande konstatera att jag genom grupparbetet hade möjlighet att påverka arbetsomgivningens säkerhet på ett sätt som jag inte kunnat ens drömma om. De av gruppen godkända rekommendationerna uppenbarar sig som bindande direktiv. Uppdraget förde mig till Luxemburg 48 gånger under 12 år.